1998-09-02
Arnie Almahurst - Närmare Titt På En Stjärna
I förra
veckans "Hörna" gick jag igenom fädernet av Pine Chips stamträd och hans
betydelse för den här säsongen. Den här veckan kommer jag att gå igenom och
analysera ytterligare en del av denna linje som gett upphov till Pine Chip och
ett stort antal fler topphästar.
En av de bästa travarna i Europa är för närvarande Kramer Boy och denne
elegante travare är fallen efter Sugarcane Hanover, som själv var en storstjärna
i både Europa och Nordamerika. Sugarcane Hanover blev en riktig kändis i USA när
han segrade i Kentucky Futurity, denne sent utvecklade häst tränades då av Jimmy
Simpson och kördes av Ron Waples. Sugarcane Hanovers fader var Florida Pro, en
världsartist redan som treåring och han var i sin tur efter Arnie Almahurst.
Denne Arnie Almahurst är därmed farfar till både Pine Chip och Sugarcane
Hanover. Pine Chip går tillbaka till Arnie Almahurst genom sin fader Arndon.
Som så ofta när det handlar om avel så går en trend inte att materialisera,
om någon skulle ha påstått/förutspått att en expansion av denna hingstlinje
skulle komma genom Arnie Almahurst hade den personen ansetts för lite dum. Under
många år var den här grenen av familjeträdet enbart en hemvist för Speedy Crown,
den bäste hingsten i modern historia. Speedy Crowns avkommor dominerade under
slutet av 1970-talet, hela 80-talet och han är "still going strong" i
topplistorna än idag. Hans avkommor har nu tjänat mer än $100 miljoner och hans
döttrar är drottningar bland de välproducerande stona. Det mest kända
produktionsledet går genom Speedy Crown - Speedy Somolli - Batic Speed - Valley
Victory och så vidare.
Trots alla stora framgångar har Speedy Crown ännu inte lämnat någon son som
har fortsatt i sin faders spår med samma stjärnstatus i aveln. Ett stort antal
av hans söner har dock haft stort inflytande, bland dessa finner vi Armbro Goal,
Sir Taurus, Prakas, Royal Prestige, Workaholic, Jazz Cosmos och Crowning Point.
Ingen av dessa nämnda har dock haft lika stora framgångar som en annan av hans
söner, Speedy Somolli, som fostrat många stjärnhästar. Hur som helst så står och
faller inte denna linje enbart med Speedy Crown, nu har även Arnie Almahurst
sällat sig för att föra den store Speedy Scots blod vidare.
Speedy Scot är en av sex travare som har lyckats med bedriften att vinna
Triple Crown, han var dessutom en av de snyggaste och mest kraftfulla hästar som
har funnits. Det var en mycket tilldragande häst, han var som en magnet. Han
hade stor styrka och hans temperament passade hans lugne tränare Ralph Baldwin
perfekt. Det råder inga tvivel om att Speedy Scot inte hade blivit den store
häst han nu blev om han hade varit i händerna hos en mindre kompetent hästkarl.
Speedy Scot var en nationalidol för oss som tycker om travare och ett av mina
bästa barndomsminnen var när jag såg honom segra i Hambletonian som kördes på
DuQuoin 1963.
Speedy Scot vann 44 av sin karriärs 57 starter och han tjänade mer $650,000
på tre och en halv säsongers tävlande. Han var mycket mogen redan när han
debuterade som tvååring, han var mycket bra från start och han fick därmed bra
positioner i nästan alla lopp han deltog i på grund av detta. Som treåring
travade han 1.12,6, vann Triple Crown, dessutom kunde hans register av segrar
plussas på med Dexter Cup och Matron. Som fyraåring segrade han i alla större
lopp öppna för äldre hästar, han vann Roosevelt International, American Trotting
Championship, Founder's Plate, American-National Maturity, HTA Final och
Roosevelt Challenge Cup. 1963 blev han årets häst och året efter förlorade han
knappt den titeln till passgångaren Bret Hanover.
Speedy Scot uppstallades som avelshingst på Castleton Farm efter avslutad
karriär, samma stuteri som hade fött upp och ägt honom hela tiden. Det var
Castleton rätt igenom i hans blod, han var efter Speedster och undan Scotch Love
som i sin tur var efter Victory Song. Både Speedster och Victory Song var under
sin tid uppstallade på Castleton. Speedy Scots avelskarriär är ett intressant
kapitel, han producerade inte ett helt stjärnbanér av duktiga avkommor.
Speedy Crown och Arnie Almahurst var de enda som hade riktig stjärnstatus. Hans
avkommor var inte direkt speediga av sig, den snabbaste var det internationella
toppstoet Classical Way 4, 1.11,7 och bland hans söner var Mark Six den
snabbaste med sina 1.12,1.
Speedy Crown är kommen ur Speedy Scots andra årskull som föddes 1968. Arnie
Almahurst föddes i den fjärde kullen, 1970. Speedy Crown och Arnie Almahurst var
så olika två hästar kunde bli. Speedy Crown var en vacker kopparbrun hingst som
fångade din blick på grund av han dansade fram på lätta ben. Arnie Almahurst å
sin sida var en stor och kraftfull "Brutus", mycket lik sin fader Speedy Scot.
Bägge hästarna hade dock en bra gång, men Speedy Crown var den perfekta
tävlingshästen. Han var säker och pålitlig, han galopperade aldrig. Arnie
Almahurst var däremot en riktig buse. Arnie Almahurst förlorade 12 lopp som
treåring, i åtta av dessa galopperade han. Han största problem var osäkerheten
bakom startbilen, om han kom fram för snabbt till vingen blev han nervös och det
blev en galopp som påföljd av detta. Det ska dock tilläggas att han gick
felfritt efter bilen i första avdelningen av Hambletonian 1973, nu galopperade
han istället när ledningen skulle övertas efter 400 meter körda. Hans mest kända
galopp gjordes dock i Kentucky Futurity. I det första heatet segrade han för sin
kusk Joe O'Brien, i det andra galopperade han från start och galoppen varade
sedan hela loppet. De flesta åskådarna trodde då att detta skulle sitta i till
det tredje och avgörande heatet. Tillsammans med O'Brien vann han nu det tredje
heatet och det kommer att bli ihågkommet som ett av de bästa loppen genom
historien.
Varken Speedy Crown eller Arnie Almahurst var särskilt snabb. Speedy Crowns
rekord stannade vid 1.12,8 och Arnie Almahursts rekord löd på 1.13,0. Jag är
övertygad om att Speedy Crown hade kunnat trava mycket fortare om man hade krävt
detta av honom, nu var alldeles överlägsen ändå i sin kull, han segrade nu
istället utan att man behövde kräva så mycket av honom.
Arnie Almahurst visade däremot aldrig upp någon naturlig begåva för att vara
riktigt snabb. Jag skulle tro att vi kan jämföra Arnie Almahurst mycket med den
franske travaren vad det gäller hans storlek, styrka och förmåga att kunna trava
på med kraft under lång tid, speeden saknades dock. Men både Arnie Almahurst och
Speedy Crown har haft förmågan att kunna avla fram speed.
Speedy Crown blev fader till Speedy Somolli, den förste att trava under
1.11,5 i reguljärt lopp. Arnie Almahurst producerade Florida Pro, som var den
andre att gå 1.11,5. Bägge dessa rekord kom i det historiska Hambletonian som
kördes 1978. Det har skrivits många rader om hur förgreningen Speedy Somolli har
lett fram till Valley Victory, men det har tagits lite hänsyn till vad Arnie
Almahurst har lett fram till och vad det har betytt för aveln.
Arnie Almahurst fick aldrig de chanser som Speedy Crown gavs i aveln. Han
stod först uppstallad på Castleton Farms Florida-farm. Hans första språngrulla
uppgick till 51 ston och av detta blev det 36 föl födda. Bland dessa avkommor i
den första kullen fanns Florida Pro. Arndon, Arnie Almahursts
världsrekordhållare, är kommen ur en 41 hästar stor kull född 1979. Arnie
Almahurst stod sedan uppstallad på Castletons Ohio-farm under ett år, dog sedan
på grund av tarmvred där 1982 vid tolv års ålder.
Arnie Almahurst hade helt klart mycket att erbjuda. Han blev den förste
hingst som hade tre avkommor som hade gått 1.11,5 eller under, dessa inkluderar
Florida Pro, Arndon och Diamond Exchange. Här fanns även Power Seat som
noterades för 1.12,0 som treåring. Arnie Almahurst blev en bra förvärvare av
duktiga ston, nära hälften av hans 38 avkommor som travat under 1.14,6 är ston
och nio av dessa tjänade mer än $100,000. Arnie Almahursts döttrar hade även
stor framgång i avelsboxen, här finns den högt aktade Flory Messenger som
producerat så bra för Castleton Farm. Flory Messenger är moder till Express
Ride, Carry The Message, Harry's Bar och Wired Pine. Brittany Farms hade ett
fint fölsto i Allegro som var moder till sju travare under 1.14,6, däribland
modern till dollarmiljonären Lookout Victory. Super Arnie är
en av de bästa unga hingstarna i Europa och han har Arnie Almahurst som morfar,
detsamma gäller för Tap In som noterades
för 1.11,5 som treåring.
Florida Pro var en mycket talangfull individ och jag är inte överraskad över
att hans linje har fortsatt genom Sugarcane Hanover och nu genom hans son Kramer
Boy. Florida Pro var en högrest och atletiskt byggd häst som tog sitt rekord
1.11,5 i det dramatiska andraheatet av Hambletonian då Speedy Somolli
besegrades. Jag måste medge att jag trodde att Florida Pro var den starkare av
de två den här eftermiddagen på DuQuoin och att han därmed skulle vinna det
tredje och avgörande heatet. Som en son till Arnie Almahurst och
Promissory(Dartmouth) hade Florida Pro utmärkta förutsättningar, Emily Star var
mormorsmor och hon var helsyster med Hambo-vinnaren Emily's Pride. Florida Pro
blev ingen schlagerhingst på den här sidan Atlanten, men med Sugarcane Hanover
och hans avkomma Kramer Boy verkar det som att den här hingstlinjen blir
bestående för en tid framöver. Arndons tävlingskarriär och bakgrund blev
grundligt utredd i förra veckan så det går vi inte in på igen, hans beständighet
i aveln är tryggad genom sin son Pine Chip.
Det här är en intressant utveckling för aveln, då detta ger oss möjlighet att
utforska vad som är det bästa för blodslinjernas fortsättning. Det här är på ett
vis liknande det som har hänt med passgångarnas mest framgångsrika blodslinje.
Hal Dale-passgångarna har dominerat de sista 40 åren och från början var det
tänkt att denna linje skulle bevaras antingen genom Bret Hanover eller Good
Time. Numera vet vi att framtiden inte består av någon av dessa två, utan genom
en annan ättling till Hal Dale, Meadow Skipper. Denne Meadow Skipper är efter
Hal Dales annars okända son Dale Frost.
Det som har hänt med Speedsters hingstlinje genom Speedy Scot är mycket
simultant med utvecklandet av Hal Dales passgångardynasti. Arndon, fadern till
Pine Chip, är i mångt och mycket i samma position som Dale Frost var när han
producerade Meadow Skipper. Dale Frost gav inte passgångarindustrin något mer än
Meadow Skipper, men genom denna häst kom det fram en som kunde föra blodet från
Hal Dale vidare.
Arndon har gjort detsamma för travuppfödarna genom att få fram Pine Chip och
man får därmed möjligheten att använda sig av en hingstlinje som går tillbaka
till Speedster och Speedy Scot genom Arnie Almahurst, Arndon och Pine Chip, när
alla trodde att det var genom Speedy Crowns söner och sonsöner som man skulle
falla tillbaka på. Därmed påstår jag inte att Valley Victory, som är en del av
den senast nämnda hingstlinjen, skulle vara en återvändsgränd. Det skulle vara
långt ifrån sanningen om man påstod detta vid denna tidpunkt. Vad jag påstår är
att Pine Chip representerar en unik möjlighet för aveln att expandera den bästa
hingstlinjen på ett lyckobringande och spännande vis. Det här är av yttersta
vikt om inte Super Bowls linje kan upprätthålla sina ställningar genom
Supergill, American Winner eller någon av deras söner.
- Curt Greene